Vad är kyrkan?

Vad tänker du på när du hör ordet kyrka? En kall, trist, vitkalkad stenbyggnad? Eller en stor maktinstitution som försöker styra människors liv? I bibeln används ordet kyrka inte alls på det sättet! Det grekiska ordet för kyrka är εκκλεσια och syftar på en samling människor. Det här ordet används till exempel om Israels menighet vid Sinai berg i Apg 7:38, eller om den vilda folkmassan i Efesos i Apg 19:32.

Att “vara med i en kyrka” är alltså inte det samma som att bara besöka en viss byggnad varje söndag eller att ha medlemskap i en viss organisation, även om det inkluderar det. Utan det innebär i grunden att man är del av en grupp människor; att man tillsammans med en samling andra troende tillber Gud, visar varandra kärlek, gör gott mot de som behöver hjälp och uppmuntrar varandra till ett liv i helighet. Som kristen är man dels en del av Guds globala kyrka, men varje kristen utgör också en viktig del av den lokala församlingen (1 Kor 12:12-13). Kyrkan är Jesu kropp (1 Kor 12:27; Ef 4:12; Rom 12:5) som Han har köpt med sitt blod (Apg 20:28). Därför är det viktigt att vi är aktiva deltagare i kyrkan (Heb 10:25) och prioriterar församlingsgemenskapen som en viktig del av våra liv.

Men bara för att ordet kyrka syftar på människor och inte byggnader, betyder inte det att varje kristen person är en kyrka i sig själv. Det kristna livet är inte menat att utövas ensamt. Som kristna är vi kallade att i kärlek vara tjänare till varandra. Det är alltså bara i gemenskap med andra troende som vi bildar en riktig kyrka. När de kristna är samlade är Jesus mitt ibland dem och tillsammans bygger vi upp – som levande stenar – ett andligt tempel (1 Petr 2:4–8 och Ef 2:19-22) som Herren vår Gud bor i.